Världens undergång
Jag vet, detta ämne är lika utnött som en hillbillies gamla kalsonger men enligt mig finns det inte många som faktiskt börjat diskutera kärnpunkten i mänklighetens självdrivna utrotning.
Vårt problem handlar inte om global uppvärmning, afrikas fattigdom, amerikanska drömmen om att ha minst tre vapen, bristen på mat, den ojämna fördelningen av världens rikedomar, oljans sinande tillgång, ungdomars våldsutbrott, ryska maffian, ett nytt ebola eller sars, eller för den delen Nasas fiaskon. Nej det problem jag tänker på har faktiskt bara indirekt tacklats av Kinas regering.
Mänskligheten fördummas i en alarmerande takt, vilket dels kan beskyllas samhället men framförallt det hyckleri vi alla tar del av. Låt oss för enkelhetens skull säga att det finns två typer av människor. Dels de intelligenta med en drivkraft att åstadkomma något med sitt liv och kanske rent av en vilja att sätta sitt fotavtryck i historien. Antingen på grund av en enorm ambition eller en nedärvd skuldkänsla och förväntan. Den andra delen skulle således bestå av folk som inte i någon större mån har ambition om att åstadkomma något större med sitt liv och kanske rent av nöjer sig med att skaffa sig en familj. Jag skulle säga att denna icke-ambitiösa del av mänskligheten är genetiskt hämmad jämfört med den ambitiösa hälften och har helt enkelt kvar en större del av vår gamla djuriska genetiska arvsdel om att fortplantning är livets mening. Den intelligentare hälften har bättre anpassat sig till nutiden och har andra drivkrafter för vad som anses vara meningen med livet.
De mindre belevrade har alltså generellt sett en större drivkraft för fortplantning och det är livet i sig som har betydelse inte med vem eller hur. Det läggs inte så stor vikt på hur avkomman blir eller vad dess syfte är. Urvalsprocessen är alltså ganska simpel. För den intelligentare hälften är karriär och att “hitta den rätta” nyckelord när man tänker framtid. Det räcker inte med fysisk attraktion, utan det ska dessutom göras en konsekvensanalys för att se om resultatet av en eventuell befruktning kan leva upp till kraven. Detta gör urvalsprocessen ganska långdragen och komplicerad eftersom alla faktorer inte framgår omedelbart. När dessa personer sedan når den ålder då det vanligtvis anses vara normalt att börja fortplanta sig är minst en av parterna i början eller mitten på sin karriär och det finns helt enkelt inte tid att skaffa fler munnar att föda. Resultatet blir att det inte blir något barn producerat, man upptäcker att en av parterna har blivit infertil, eller det kanske helt enkelt slutar i en ofrånkomlig separation.
Eftersom intelligens till stor del styrs av arvsmassan innebär detta att de mindre intelligentas avkommor till största del kommer att fortsätta i samma spår som sina föräldrar och därmed sprida den lågintelligenta arvsmassan vidare i generation efter generation. Tillika kommer den intelligenta delen av befolkningen generellt sett aldrig upp i samma befruktningsantal som de mindre intelligenta och resultatet blir att denna delen av befolkningen helt enkelt inte ökar i samma takt. Vi har alltså hamnat i en situation där världen får alltfler dumma människor medan den intelligenta kvoten förminskas i en oroande takt.
Hade vi låtit det naturliga urvalet styra hade de smartaste och starkaste individerna överlevt och resterande delen av befolkningen skulle ha stannat upp i antal och så småningom minskat. Med vår tids sociala skyddsnät och medicinska framgångar är det naturliga urvalet helt satt ut spel. P.g.a. det hyckleri som dessutom har inplanterats att det är de starkas uppgift att ta hand om de svagare stjälper vi naturlagarna som i miljoner år verkat för stabilitet. De starkare i samhället kan i vissa avseenden anses vara fördummade eftersom de helt enkelt hjälper till att skynda på mänsklighetens fördumning.
Vi har olika förutsättningar för att lyckas och det jag talar om här är inte att man helt och hållet ska låta bli att hjälpa de mindre lottade i samhället. Jag tycker det är helt rätt att hjälpa människor som befinner sig i en viss situation p.g.a. deras regionala instabilitet eller som hamnat i deras nuvarande situation av orsaker utom deras kontroll. D.v.s. människor som har ambitionen att göra något annat än att föröka sig om de bara hade alternativet. De som har viljan men inte medlen att åstadkomma förändringar. Det jag inte gillar är att man istället lägger alltför stort fokus på de som har medlen men inte det minsta intresse eller förmåga att göra något mer med sitt liv.
Vad gäller Afrika är t.ex. pengar inget bra medel. Det låter jättebra att folk bidrar med 100 kronor och hjälper “all världens fattiga” men det är sånt jävla skitsnack. Det är en nedärvd lögn från västvärldens sociala skyddsnätspolitik att pengar löser allt, men det löser bara marginellt av vad man förväntar sig. Det som behövs är att man tillgodoser människor de medel de behöver för att åstadkomma det där extra med sitt liv. Vi ger barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och gud vet vad till de som har det sämre ställt i vårt samhälle. De som däremot försökt sätta sitt avtryck i historien eller lyckats med sina ambitiösa drömmar blir istället bestraffade med både uteblivna bidrag men dessutom rekordhöga ekonomiska bestraffningar (skatter). Här har vi alltså återigen en självgrävd grav till mänskligheten. Utan dessa bidrag hade dessa personer på den lägre intelligensskalan kanske faktiskt funderat på om de verkligen har råd att skaffa sig 4-5 genetiskt hämmade barn istället för att handlöst fångas upp av samhällets skyddsnät.
Vi behöver alltså ha bättre kontroll på dels hur vi använder våra hjälpinsatser, både lokalt och globalt, men inte minst måste vi också införa en viss fortplantningskontroll. Det kan låta som ett enormt hot mot den personliga integriteten och att jag vill att man måste ansöka om tillstånd för att få skaffa sig barn. Det är inte alls detta jag menar, det går att styra på bättre sätt, t.ex. genom att bättre tänka över den monetära bidragssituationen. Vi måste tänka långsiktigt. Å andra sidan kan man också argumentera för att en fördumning av mänskligheten är ett naturligt steg i sig eftersom det faktiskt håller på att hända. Oavsett vilket kommer det att krävas någon typ av förändring och inte fan handlar det om att byta ut alla mina lampor till lågenergi, att sopsortera eller att börja åka kommunalt..
Kommentarer
Inga kommentarer.
Lämna en kommentar